Importera från Kina

Mitt namn är Fredrik Grönkvist, numera bosatt & verksam i Shanghais pudong-distrikt. Sedan 2010 driver jag bolaget ScandinAsian Enterprise (http://www.scandinasian.se) som hanterar hela – eller delar – av svenska, tyska & schweiziska företags importaffärer.

Vad kan man importera från Kina?

Glöm bort billiga iPads och Nike-skor – en stor del av konsumentprodukterna man hittar i handeln är visserligen tillverkade i Kina – men att ens tänka på att kringgå etablerade – lokala – återförsäljare är bara att glömma bort. Det som återstår är då att lägga ut tillverkningen av era egen-designade produkter på en kinesisk tillverkare eller att köpa in lokala kinesiska produkter (som ofta är anpassade för exportmarknaden)

Att hitta en leverantör i Kina & vad man bör tänka på

Det finns idag flera olika kataloger för att lokalisera leverantörer i Kina – exempelvis Alibaba, GlobalSources & HKTDS. Vi rekommenderar att man redan tidigt i processen anstränger sig för att samla ihop en portfölj av kinesiska leverantörer som man kan tänka sig att jobba med. Utgå redan nu ifrån att 50 – 70% av de leverantörer ni först identifierar kommer falla bort under (QA) processen – av olika anledningar som att de visar sig producera dåliga prover, visar en oseriös sida eller rent av inte klarar av att tillverka er produkt – något som kan komma att visa sig flera veckor eller månader i processen.

Det handlar inte bara om att ha en bra struktur på sitt arbete när man lokaliserar leverantörer – utan samma sak gäller när man kontaktar leverantörer och presenterar sin förfrågan – givetvis vill man inte framstå som en amatör – vilket talar för att man är en amatör när det kommer till att förstå bl.a. prissättning, vilket leverantören kan använda till sin fördel. Det handlar dock inte enbart om taktik – utan man skall ha i åtanke att det är svårt för en leverantör att bifoga en korrekt offert om produktspecifikationerna inte är tillräckligt detaljerade eller rent av inkorrekta.

En grundläggande regel är att man skall ha alla produktspecifikationer på plats innan man börjar kontakta leverantörer – många leverantörer kan vara duktiga på att tillverka din produkt – men olika leverantörer har olika expertis – exempelvis kan leverantör A och B tillverka dricksglas – medan enbart leverantör B har erfarenhet ifrån att blästra glaset – är det då blästrat glas man är ute efter får man se till att specificera det från början och inte ta någonting för givet – och basera sitt val av leverantörer därefter.

Utveckling av prover/prototyper och avtal med leverantör i Kina

Från det att man inleder kontakt med en kinesisk leverantör måste man – som tidigare nämnt – tillämpa en struktur på sitt arbete med framgångsrikt importera en produkt. Många importörer tror att detta enbart gäller för produkter som skall ”specialtillverkas” hos en kontrakt-tillverkare och att när det kommer till att importera produkter som leverantören redan har i sitt sortiment – så kan man slappna av och räkna med att allt går smärtfritt – detta stämmer inte.

Om vi förutsätter att ni redan har ett antal leverantörer så måste ni börja med att ta fram provexemplar eller prototyper. Detta är en process som är väldigt kritisk och för vissa produkter – väldigt problematisk. Problemet med en misslyckad utveckling av prototyper eller prover är att man riskerar att gå till produktion utan något att referera till. Utan referensprover har man ingen design eller kvalitetsstandard att referera till i ett tillverkningsavtal med leverantören – inte heller har man något att bifoga till 3e-parts inspektörer som skall kvalitetskontrollera varorna under och efter produktion.
Mycket av det jobb vi gör handlar om att få till ett bra avtal mellan kund och leverantör. Ett OEM-avtal måste tydligt specificera ordern villkor – i alla tänkbara situationer. Vi ser dessa avtal som en reparation på en läckande vattentank – har man inte en klausul som någgrant specificerar vad som gäller i ett flertal situationer.

Exempel på problem som kan uppstå vid Kina import

Stockholm Möbelimport AB (påhittat) skrev ett avtal på produktionstider och en hel del annat – men glömde bort att nämna vad som händer i händelse av att en allvarlig defekt upptäcks efter leverans. Stockholm Möbelimport AB tycker att allt ser bra ut och de nyligen importerade skrivborden säljer riktigt bra – 2 månader efter säljstart börjar ett stort antal reklamationer strömma in – och då Stockholm Möbelimport AB är ett svenskt företag måste de leva upp till svenska konsumentköpslagar.

Stockholm Möbelimport AB kontaktar i desperation sin kinesiska leverantör och begär reklamation och nytillverkning – lyckligtvis hade Stockholm Möbelimport AB skrivit in en klausul som säger att leverantören i Kina måste nytillverka och frakta samma kvantitet som upptäckts som defekt – men först vill den kinesiska leverantören att Stockholm Möbelimport AB returnerar samtliga defekta enheter ”för undersökning och eventuell reparation – då leverantören inte kan verifiera antalet defekta enheter genom enbart fotografier måste importören först stå för fraktkostnader till Kina”.

Problem som importören (Stockholm Möbelimport nu står inför):

1. Returerna har enbart börjat komma in – under de kommande månaderna kan returfrekvensen fortsätta att öka – nu vet inte importören om denne skall vänta eller skicka allt på en gång. Oavsett måste importören stoppa försäljningen.
2. Det finns inga garantier för att leverantören i Kina kommer medge defekten – utan kanske rent av hänvisar till att produkten inte använts på korrekt sätt – i detta fall får inte importören tillbaka sina pengar för varje sig varor eller returfrakten till Kina – som inte är gratis.
3. Importören är ett litet företag och har inte resurser för att stoppa försäljning samtidigt som denne – kanske i flera månader – måste vänta på besked från leverantören – och därtill ligga ute med pengar.

Hade Stockholm Möbelimport AB nu haft en klausul som specificerade exakt vilka åtgärder som skall tas av leverantören och importören i detta scenario – hade man sluppit detta katastrofala vakuum mellan svenska – effektiva och väldefinierade handelslagar – och leverantörens barmhärtighet. Nu finns det ingen garanti för att leverantören kommer leva upp till det som är påskrivet på kontraktet – tyvärr händer det att leverantörer hittar på någon skrattretande anledning för att inte leva upp till avtalet eller rent av bryter kontakten – men precis som att det svenska försvaret inte garanterar att vi kan stå emot en invasion – så är det likväl idiotiskt att inte ha det på plats då det kan göra enorm nytta – och ja, vi har gång på gång blivit belönade pga bra avtal.

Ett bra avtal kan leda till att leverantören tar kunden mer seriöst – något vi också tagit upp tidigare – men även att man prioriteras över andra kunder. I en situation där leverantören tagit mer beställningar än vad denne klarar av – kommer de kunder som har väldefinierade villkor för defekter och förseningar att prioriteras – framför de som inte har det.

Att tänka på när man skriver ett avtal med en kinesisk leverantör

1. Ett avtal skall helst vara på både engelska och kinesiska
2. Ett avtal skall vara stämplat och påskrivet av företagets VD (General Manager)
3. Villkor på en Pro-forma Invoice [PI] är ej gångbart som ett giltigt kontrakt i en kinesisk domstol – det måste vara ett separat avtal
4. Avtal har inte samma betydelse i Kina som de har i Europa, Japan eller USA – dock så är man inte rättslös vid en tvist i Kina och kinesiska domstolar har gjort stora framsteg i sitt arbete de senaste åren – men det kan vara enormt resurskrävande för ett litet företag att driva en rättstvist långt hemifrån.
5. Avtal skall skrivas innan produktion – inte under – inte efter

Frakt & Incotermer

Flygfrakt och sjöfrakt är det man har att välja på. Ofta fungerar det bra att låta leverantören hantera leveransen genom att de kopplar in de fraktbolag som de vanligtvis använder – något som i vissa fall både sparar tid och pengar – dock händer det att leverantörer saltar fakturan och lägger på tusentals kronor på fraktkostnaden – så det gäller att se upp – speciellt när det gäller mindre leverantörer.

Att få varor från Punkt A (fabriksgolvet) till Punkt B (Ert lager eller garage) är generellt sett inget problem – rör dig om varor med en flera kubikmeter stor volym och en vikt på ett par hundra kilogram så är sjöfrakt att föredra. Rör det sig om varor med högt värde per viktenhet så kan flygfrakt löna sig – speciellt om det rör sig om tidskritiska varor inför julhandeln exempelvis.
Oavsett om man fraktar till havs eller 10 000 meter över havet så kan man spara nämnvärda summor på att anpassa kvantiteten efter exempelvis en 20 fots container eller en exportbox – se till att er leverantör förstår detta.

När man får en offert eller en faktura (PI) från sin (seriösa) kinesiska leverantör är en incoterm specificerad. En incoterm specificerar var ansvarsövergångar mellan leverantör, fraktbolag och kund övergår.

Exempel

EXW: Inkluderar inga fraktkostnader, inte ens från fabriken
FOB Shanghai: Tar varorna fram till hamnterminal i Shanghai – men därefter är det upp till er att hantera frakten
CIF Göteborg: Tar varorna hela vägen fram till hamnterminal i Göteborg – men därefter är det upp till er att lösa frakt, tull och moms
DDP Borås: Tar varorna hela vägen till ditt garage i Borås

Tyvärr blir många nya importörer (negativt) förvånade när de upptäcker att exempelvis CIF Göteborg inte var slutfakturan – utan att det tillkommer ytterligare kostnader i hamn & lossningsavgifter hemma i Sverige utöver detta – därför är det väldigt viktigt att man försöker göra en relativt noggrann kalkyl som inkluderar alla avgifter till dess att varorna står på er adress – annars kan en produkt som precis såg ut att vara väldigt lönsam helt plötsligt vara motsatsen.

Tull & Moms vid import

Olika produkter har olika tullsatser – men nästan alla har samma momssats (25%, undantag för bland annat böcker men marknaden för böcker på kinesiska i Sverige är inte speciellt expansiv just nu). Moms och tull betalas först när varorna nått svensk mark – ibland tas det ut direkt av tullen på Arlanda (om man flygfraktar) eller så gör man en egen deklaration i efterhand.

Tullsatser hittar man på taric.tullverket.se – hittar man inte sin produkt listad så kontaktar man en handläggare på tullverket – det man inte gör är att importera först och fråga sen – då kan man hamna i en situation varorna visar sig vara belagda med en sk. Anti-dumpningstull (extremt hög tullsats på 30 – 70% som läggs på varor som levereras från leverantörer eller länder som bryter mot internationella handslagar) – eller att tullen helt enkelt är högre än väntat och förstår vinstmarginalerna.

Tullsatsen är en %-sats som kalkyleras baserat på tullvärde – och med tullvärde syftas på kostnader som uppstått innan det att varorna nått EU – detta är vanligtvis varuvärde, fraktkostnad och försäkring. Moms läggs på först efter att tullavgiften adderats på tullvärdet.